Vi har ett ganska stort problem i vår vardag just nu och de är Super-Arons selektiva hörsel – eller hur jag ska uttrycka mig. Han har bra hörsel, de bevisar han väldigt ofta. Men de är också väldigt ofta vi får tjata hans namn eller ljud för att få hans uppmärksamhet.. Vet inte om de är för att han bara hör andra saker som är omkring honom, om vi är utomhus tillexempel så är ja övertygad om att han hör bilarnas motorljud och grannarnas barn leka, nån gräsklippare längre bort – betydligt tydligare än vad vi andra människor hör de ljuden. Jag tror verkligen att han bara är så inne i sin egna värld och sin egna bubbla att han inte hör oss ropa på honom många gånger. Han går ju oftast med blicken neråt i backen medans han går/springer eller så har han ett sjukt coolt fokus på en specifik sak eller ett mål dit han ska springa att han inte märker omgivningen.
Ett tydligt exempel på det är när vi är ute på promenad eller är på stan/affären. För de första så springer Super-Aron, han kan typ inte gå i normaltakt utan han springer. Och han är sjukt snabb kan ja tala om, haha man måste verkligen ha tempo i benen för att hänga på! Men på en vanlig promenad i vårat villaområde så springer han fram och de är helst mitt i vägen eller på fel sida och de är med en blick rakt ner framför där han ska sätta fötterna. Inte ett par meter fram eller knappt att han lyfter blicken för att kolla om de kommer bilar eller vart vi är någonstans – utan han bara springer. Lika så om vi är på stan bland massssvis med folk, så bara spinger han – så hälften av alla människor vi möter suckar för att de förmodligen tycker att man har stans mest ouppfostrade unge och hälften av människorna man möter flinar och flyttar snabbt på sig för att inte bli översprungen av en snabb 3åring. (Jag ska tillägga att vi låter honom springa iväg och välja väg oftast och en av oss vuxna går efter Aron och en tar Levi i vagnen och börjar shoppa eller går åt rätt håll) Det är för att han förhoppningsvis ska bli trött i benen tillslut och känna lite ro och vilja sitta stilla i vagnen så att vi kan uträtta ärendet som vi ska. Men de är inte det som är problemet – utan problemet är att han inte verkar lyssna på oss eller förstå att man måste ta de lugnt och höja blicken när man är ute på gatan eller bland folk.
Vi kan skrika hans namn eller ropa 10ggr utan att han ens tittar åt vårt håll – utan han återigen bara springer. Och de är helt ärligt sjukt frustrerande och framförallt stressigt….
I en bra period nu har jag oftast fått hans uppmärksamhet när jag säger – ”Aron, Titta på mamma!” just den frasen. Så det har förskolan också jobbat mycket med, men nu för tiden så ignorerar han oss vid den frasen också.
Men just nu är vi lite uppgivna för att vi har svårt att få kontakt så vi skulle vara evigt tacksamma om ni hade några bra tips hur vi ska få hans uppmärksamhet och få honom att förstå att de är farligt att springa utan uppsyn. Lämna gärna ett hjärta och en kommentar <3
Jag har inte nå tips att ge er om hur ni får Aron att lyssna. Men vet hur det är med ett barn som inte vill lyssna riktigt när man är ute. Valter springer gärna mitt ut i vägen hur mycket vi än förklarar att det är farligt och att man kan bli påkörd, det som funkar bäst för oss då är att ropa det kommer en bil!
Inne på affärer brukar det oftast sluta med att han får låna en mobil så att vi kan handla klart utan att följa efter överallt där han vill gå.
Så jag hoppas det är till en liten tröst att det nog hör lite till åldern också att dom inte lyssnar och helst vill gå dit näsan pekar <3
Åh tack!!!! Jaa man har ju ingen aning om vad dom är trots/normalt/autism ? speciellt när de är ens första barn!
Aa telefonen brukar ju va typ bästa räddningen!
Men de med att ni skriker bil, ska testa de!
Tack snälla!!! ❤️❤️❤️❤️❤️